Michael Magnesten 🇸🇪🇺🇦🇮🇱🇸🇦

Konflikten mellan Israel, Palestina och Iran kastar en tung skugga över Mellanöstern – och världen. Sammandrabbningar, raketattacker och hot om krig fyller nyhetsflödet, men bakom rubrikerna finns tre parter som agerar utifrån historiska trauman, maktstrategier och ideologiska mål. En varaktig lösning kräver klarspråk – utan förenkling eller demonisering. Israel bildades efter Förintelsen, med stöd från det internationella samfundet. Landets rätt att existera är självklar och obestridlig. Samtidigt är Israels ockupation av delar i Västbanken, blockaden av Gaza och fortsatt bosättningspolitik tydliga brott mot internationell rätt. Dessa handlingar fördjupar palestiniernas hopplöshet. Att kräva ansvar för detta är inte antisemitism – det är en fråga om rättvisa och proportionalitet. Palestiniernas kamp för självständighet är legitim. Men när terrorstämplade grupper som Hamas riktar raketer mot civila israeler eller gräver tunnlar för attacker, urholkas trovärdigheten i denna kamp. För att vinna världens stöd krävs inte bara lidande – utan en tydlig fördömande av våld inom den egna rörelsen. Iran utger sig för att vara en försvarare av palestiniernas sak. Men genom att beväpna Hamas och Hizbollah eldar Teheran snarare på konflikten än främjar fred. Irans agerande gynnar egna regionala ambitioner – inte det palestinska folkets framtid. Dess hot mot Israel och kärntekniska program bidrar dessutom till en farlig upptrappning. Den internationella reaktionen präglas av dubbelmoral. Vissa blundar för Israels övergrepp. Andra försvarar Hamas, trots deras attacker mot civila. Få vågar konfrontera Iran, trots dess destabiliserande roll. Denna inkonsekvens undergräver varje ansats till fred. Det går att samtidigt erkänna Israels rätt till säkerhet, palestiniernas rätt till frihet och Irans ansvar för att förvärra konflikten. Men det kräver ett nytt samtalsklimat – där nyanser ryms, där alla offer erkänns och där alla parter hålls ansvariga. Det är dags att sluta välja sida i ett nollsummespel. Istället måste vi välja principer: Fred, folkrätt och mänsklig värdighet – oavsett vem som kränker dem.

This scene in Miami Vice where "In the Air Tonight" by Phil Collins plays stands as one of TV's all time greatest cinematic sequences. It effortlessly establishes the mood and highlights just how far today's television industry has fallen. This authentic soul is gone.

In 1870, a German chemist named Erich von Wolf was analysing the iron content of various vegetables. He made a decimal point error. He recorded spinach as containing 35mg of iron per 100g. The correct figure was 3.5mg. The misplaced decimal sat in the nutritional literature for decades, entirely unchallenged, because nobody particularly felt like re-testing spinach. In 1929, the Popeye comic strip launched. The creators cited the iron content of spinach as the scientific basis for their character's powers. By this point, the decimal point error was already sixty years old and fully embedded in received nutritional wisdom. The error was identified and corrected in 1937. The correction was not issued with anything approaching the cultural reach of the original claim. Popeye continued punching things. The actual iron content of spinach, 3.5mg per 100g, roughly where it was always supposed to be, is further complicated by the fact that spinach is among the highest-oxalate vegetables known. Oxalates bind to iron and calcium in the gut and remove them before absorption. The iron in spinach absorbs at around 1–2%, compared to 15–35% for haem iron from red meat. You would need to eat roughly a kilogram of spinach to absorb the iron equivalent of a 100g beef steak. There is also the kidney stone question. Spinach contains around 970mg of oxalates per 100g: one of the densest plant sources. Chronic high spinach consumption, particularly raw in daily smoothies, is a documented pathway to calcium oxalate kidney stones. The smoothie industry has not issued a correction. Popeye is still a sailor.

A stranded Volvo has sat on a tiny rocky island in Ottawa since 2012—so long it’s now called ‘Volvo Island’ on Google Maps

Ukrainians who went to the Middle East to teach how to shoot down "shaheds", were horrified by the way the US military does it - The Times - They launch up to 8 Patriot missiles at a single target - Sometimes they even use an SM-6 missile ($6 M) to shoot down 1 drone - Radars often operate without proper camouflage, essentially "shining" like beacons. In Ukraine, however, radars are constantly moved and hidden. As an example, they cite a case where just three cheap drones destroyed an early detection radar AN/FPS-132 worth about $1 billion and another air defense radar (~$300 million), which had long been stationary and easily tracked by satellites. But it’s not all bad news for the US military. Pete Hegseth appears to be able to bench press 315 lbs.