Oscar Wåglund Söderström

LUF har alltid varit och kommer alltid vara förbundet som hatar diktatorerna mest. Det var därför jag gick med en gång i tiden.

Jag och min familj vet hur är det att vara ny i Sverige. Jag vet hur det är att lära sig ett nytt språk, komma in i ett nytt samhälle och anamma nya traditioner. Jag om någon förstår vad som krävs för att integreras. I grunden är det ganska enkelt. Ett samhälle fungerar när det finns ordning och reda – och när människor upplever att det lönar sig att göra rätt. När den som anstränger sig, pluggar, jobbar och följer reglerna möts av respekt och framtidstro. Och när den som förstör, hotar eller begår brott också möts av tydliga konsekvenser. Så borde migrationspolitiken fungera: rättvist, begripligt och med sunt förnuft. Hon som gått upp klockan fem varje morgon för att hinna till jobbet, pluggat svenska på kvällarna, kämpat sig igenom gymnasiet och försökt göra allt rätt. Han som aldrig missat en lektion, som drömmer om att bli ingenjör och som pratar om Sverige som ”vi”, inte ”ni”. Du som bygger ditt liv här. Du som delar den svenska värdegemenskapen. Ändå är det just de som kan få brevet som vänder upp och ner på allt: avslag. Utvisning. Packa ihop ditt liv. Samtidigt ser vi något som skaver djupt. Den som begår brott, fuskar med välfärden eller sprider antisemitism och terrorromantik kan fortsätta som vanligt. Gå och handla på Ica. Stanna kvar. Det är svårt att förklara för den som gjort allt rätt varför systemet slår så fel. Och det är ännu svårare att försvara. När människor upplever att det är orättvist tappar systemet sin legitimitet. Ett samhälle som ska bygga på ordning och reda kan inte upplevas som godtyckligt. Vi måste börja med principerna. För mig är de enkla: den som bildar sig, beter sig och bryr sig hör hemma här. Den som förstör, hotar och trampar på andra ska inte få stanna. Den som begår grova brott, ägnar sig åt välfärdskriminalitet eller sprider extremism och judehat ska utvisas. Idag är det ofta helt vanliga, skötsamma människor – inte minst i våra utsatta områden – som får betala priset för att samhället för länge varit otydligt mot krafter som vill splittra, hota och ta över. Det är inte rättvist. Det är inte värdigt ett land som vill hålla ihop. Integration handlar inte om att sänka kraven. Den handlar om att fler ska få chansen – och förväntas – bli en del av Sverige på riktigt. Att lära sig språket. Att jobba eller studera. Att följa lagar och dela värderingarna i landet vi älskar. Att bry sig om det samhälle man lever i. Medborgarskapet måste vara målet. En tydlig väg dit. Det ska betyda något att bli svensk medborgare – både i rättigheter och i ansvar. Samtidigt måste systemet ha hjärta och förnuft. Den som pluggat, jobbat, lärt sig svenska och gjort rätt för sig ska inte kastas ut på grund av stelbenta regler och fyrkantiga beslut. Därför vill Liberalerna se en ventil som gör att uppenbart orimliga beslut kan rättas till. Vi kommer därför att agera för att regeringen ska se över frågan om en ventil - för att se till att migrationsrättsliga beslut är rimliga. Kort sagt: de som bygger Sverige ska få stanna. De som bryter ner ska lämna. Det är så vi får ett samhälle som människor kan tro på.