Martin Linder

Många är de som gillar och står bakom den svenska modellen på arbetsmarknaden. Men det är osäkert om alla förstår den. En krönika om balans och kurant motvaluta, kunskap du behöver för att förstå till exempel det som nu pågår om arbetstidsförkortning. Någon kanske tänker att visst kan politiken besluta något som gynnar den ena sidan. Ja, visst kan man det. Men om den andra sidan inte får kurant motvaluta för det så ruckas balansräkningen i modellen. Nästa gång kan det vara omvända roller och då vill den som gynnas nu ha kurant motvaluta medan den andra menar att det bara handlar om att återställa balansen. Man kan absolut göra så, men det är något annat än den modell som nu gäller på arbetsmarknaden och som nästan alla säger sig stå bakom och värna. Hur ofta får du egentligen chansen att läsa en krönika om kurant motvaluta, så passa på. In och läs på Arbetsvärldens hemsida. Man skriver p u n k t s e bakom och tar bort prickarna över a. (Detta är jag som försöker lura algoritmerna som straffar inlägg hårt som länkar till externa sidor. Man vill bara behålla dig på plattformen så du kan exponeras för reklam och annat som driver intäkter till plattformen)

Vad är meningen med föreningen – om den inte används för att förändra? För ett fackförbund handlar det inte om att hjälpa medlemmar fly dåliga arbetsplatser – utan att se till att inga dåliga arbetsplatser existerar. Att utmana maktstrukturer. Att bygga styrka som blir makt. Men verktyg som inte används rostar. Vissa fackliga verktyg för inflytande har redan börjat rosta. Det är dags att plocka fram och börja använda dem igen. Frågan är inte om verktygen finns. Frågan är varför de ligger orörda. Om detta i min nya krönika i Arbetsvärlden. Läs gärna, dela gärna, kommentera gärna – oavsett om du håller med eller inte.

Rapporten är färdigskriven och redo för lansering. I början av 2026 kommer min rapport - AI, produktivitet och MBL 2.0 Håll ögonen öppna så ni inte missar detta. Igår skrev Financial Times en text med rubriken ”Kapplöpningen om att införa AI på arbetsplatserna har börjat.” Det är just det denna rapport handlar om och om att vi i Sverige har en strategisk fördel som är svår för andra att kopiera. Men vi måste ta oss i kragen och börja agera på den kunskapen och dessa erfarenheter. Ja, typ det handlar rapporten om.

Jag skrev en krönika om tyst kunskap, om "we know more than we can tell". Vår egen och organisationens kunskap är något mer än det som framgår av instruktioner, flödesscheman och processkartor. För att fånga upp och tydliggöra den tysta kunskapen behöver man involvera de som gör jobbet, de anställda. Så typisk slutsats av en gammal fackordförande tänker kanske du, men jag är inte ensam utan i gott sällskap av Financial Times, Stanford University och Harvard Business Review. Inte bara för löntagare, utan också för arbetsgivare, är det helt avgörande att företag och organisationer fångar upp den tysta kunskap som bara de anställda kan stå för. Läs gärna krönikan hos Arbetsvärlden. 👇 arbetsvarlden.se/kronikor/med-t…

Skriver krönika i Arbetsvärlden idag. Om du inte nu, när kapitalet stjäl din kunskap och erfarenhet för att automatitisera bort dig utan att betala ett öre för det, ser motsättningen mellan arbete och kapital då är det nog mycket annat du missar också. Liberaler (riktiga alltså), marxister (icke-revolutionära alltså) och löntagare oavsett vit eller blå krage, förena er. Ingen ska kunna stjäla från er utan att betala för sig. Elller? arbetsvarlden.se/kronikor/konfl…

Noterar att många här i Sverige menar att nu ska Mamdani inspirera och kopieras för politiska framgångar i Sverige. När man tar del av diskussionen i USA så menar många strateger inom Demokraterna att det är viktigt att inse att vad som funkade så bra i New York inte är ett självklart framgångsrecept i andra delstater. Där behövs andra prioriteringar, budskap och profiler för att vinna. Den analysen gäller nog också här på andra sidan Atlanten. Men att en så tydlig anti-Trump politiker vann ett så viktigt val ska man absolut glädjas mycket åt.

Skriver krönika idag i Arbetsvärlden om samtiden där narcissism kallas för personligt varumärke och hyllas och drivs på plattformar som LinkedIn. Om en intensiv saknad av lågmälda ledare som inte ställer sig själva i centrum Idag är inget budskap, ingen analys eller åsikt tillräckligt stor eller viktig för att inte bildsättas med en bild som helt domineras av en sak, personens ansikte…. Länk till krönikan i kommentarerna, som om det skulle hjälpa i kampen med algoritmerna. Kanske en bild på mig själv i motljus gör susen.

Säsongens första krönika i Arbetsvärlden. Om att kostnader är bra, om att långsiktigt påverka tankemönster och om att stiftelsen Ett Tryggt Arbetsliv borde finnas. Läs, dela och kommentera gärna. arbetsvarlden.se/kronikor/sa-lu…

Ett mantra som sprids är att Sverige och svenska företag halkar efter vad det gäller AI. Men det är något som skaver med den här beskrivningen. IT-bubblan runt millennieskiftet ligger i lä, då låg multiplarna på värderingar till 100 gånger omsättningen. Nu värderas ett AI-företag som Perplexity (en AI-driven sökmotor) till 400 gånger omsättningen. Om den här bubblan inte ska spricka så måste helt enkelt många av AI-företagens omsättningar öka rejält. Det kan bara ske om andra företag ökar sina kostnader och investeringar rejält i AI. Ska dessa företag kunna få ihop den ekvationen så behöver man minska antalet anställda. Det är som ett pyramidspel där, om vi inte agerar på rätt sätt, inte bara de anställda riskerar att sitta på Svarte Petter utan också kunder och ägare. Just frågan om kundvärde är ofta häpnadsväckande frånvarande i diskussionen om AI. Om detta skriver jag i detta nyhetsbrev. open.substack.com/pub/martinlind…

Den svenska arbetsmarknadsmodellen i en liten bild. - Företagets mål är fackets (de anställdas) medel. - Fackets (de anställdas) mål är företagets medel. Till er som är i Almedalen så kan ni använda den här som en liten lathund för att kontrollera om alla som pratar om den svenska arbetsmarknadsmodellen har förstått detta, det mest grundläggande. Håll särskilt koll på fackliga som inte förstår att modellen handlar om reformer och balans, inte om revolution. Håll samma särskilda koll på arbetsgivare som lever kvar med Friedmandoktrinen för ögonen och tror att aktieägarvärde är allt och att låga kostnader är samma sak som konkurrenskraft.

- Vibe coding – hype, möjlighet eller hot - AI har inte drivit massorna i arbetslöshet, inte än i alla fall… - Det är inte Kina. Det är automatiseringen, stupid! - Strategi att kraftigt öka personalkostnader och att pausa teknikinvesteringar, blir spännande att följa Där har du rubrikerna i detta nyhetsbrev Ett nyhetsbrev om AI, ny teknik och dess påverkan på jobben och arbetsmarknaden. Om man funderar på vad som kommer påverka arbetsmarknaden framöver är det svårt att inte hamna just där. ”AI will do everything for you – including f*ck up. You will need to watch them carefullty, like toddlers.” open.substack.com/pub/martinlind…

Skriver krönika i Arbetsvärlden idag, läs och dela gärna. Allt för ofta drivs införandet av teknik av att möjligheten finns – snarare än av frågan om hur den skapar värde för kunder, anställda och ägare. En facklig strategi, där man förhandlar om löner och villkor men överlåter teknikval och implementering till företagen, kommer att vara förödande för facket. Medbestämmandemodeller är en del av lösningen – facket behöver förhandla om både löner och teknologi. Läs gärna min krönika i Arbetsvärlden och kanske dela den så att den kommer fler till del.

Det spelar ingen roll om färgen är röd eller blå, inte heller om det är C, M, S eller V som ser fack och arbetsgivare som underleverantörer som ska leverera på vad politiken har beslutat. Det underminerar helt enkelt den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är man så klart fria att göra men då får man också stå för det.