Lars E.O. Svensson

@MariaJonsson1 @Douglasthoor En stor del av Ekonomistasinlägget handlar om hushållens soliditet, dvs. tillgångar i förhållande till skulder och bostadsvärden i förhållande till bolån. Se figur 2-4. Såvitt jag kan se är soliditeten god både i aggregat och disaggregerade data för belåningsgrad.

@leosven @Douglasthoor Menar du att lånen i förhållande till vad låntagaren kan få ut för bostaden vid försäljning inte finns med i definitionen för överbelåning?

Det påstås ofta att svenskar är överbelånade. Alltid stört mig på det, svenska lån backas upp av starka tillgångar och lånekostnaderna är inte orimliga i förhållande till betalningsförmåga. Bra inlägg i Ekonomistas av @leosven! ekonomistas.se/2025/11/17/sve…

@MariaJonsson1 @Douglasthoor Överskuldsättning är en företeelse i samband med konsumtionslån och medför att låntagare inte kan fullgöra sina förpliktelser och hamnar hos Kronofogden. Andelen bolån hos Kronofogden är helt obetydlig, se kronofogden.se/om-kronofogden…

@leosven @Douglasthoor Vad är definitionen av överbelåning? Har en del frågeställningar kring det men vill ställa en öppen fråga.

@MaxJerneck Priserna driver skulderna, se Broadbent 2019, chart 10. bankofengland.co.uk/-/media/boe/fi… En liknande figur kan göras för Sverige.

@leosven Aha, innebär det att de ökande skulderna bara kan förklara en liten del av de stigande bopriserna?

Nytt Ekonomistasinlägg Svenska hushålls skulder är inte för höga: Se på soliditet och likviditet, inte skuldkvoten ekonomistas.se/2025/11/17/sve… Svenska myndigheter och internationella organisationer hävdar ofta att de svenska hushållens skulder utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet, med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst). Men skuldkvoten är en dålig indikator för att förutsäga framtida kriser. I stället måste man se på aggregerade och individuella data om hushållens soliditet (skulder i förhållande till tillgångar) och likviditet (skuldbetalningar i förhållande till betalningsförmåga). Soliditeten och likviditeten för hela stocken av bolånetagare är dessutom av mycket större betydelse för stabiliteten än situationen i flödet av nya bolånetagarna. Eftersom soliditeten och likviditeten är god är svenska hushålls skulder inget hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten.

@MariaJonsson1 @Douglasthoor Läs avsnitt 2.2 i uppsatsen, larseosvensson.se/files/papers/i…

@Douglasthoor @leosven Vad beror i så fall deras extrema räntekänslighet på?

Det är riktigt att skuldbetalningar bara är en del av boendebetalningarna. Snart kommer en ny uppsats av mig om boendebetalningarna och jämförelse med brukarkostnaden i larseosvensson.se/2022/06/08/are… . Idag kom SCB med nya data om boendekostnadsprocenten scb.se/hitta-statisti… och i maj kom data om delkomponenterna i boendebetalningarna.

@leosven Lite konstigt att jämföra hushållens kostnader för räntor och amorteringar, med EU: mål om att max 30 procent av inkomsten ska gå till bostadskostnader. Utöver det som hushållen betalar tilll banken, ska de underhålla och reparera huset, betala för värme, vatten och el.

@MaxJerneck Notera i figur 2 att värdet på tillgångar och nettoförmögenhet har ökat mer dubbelt så snabbt som skulderna. Nettoförmögenheten var dubbelt så stor som skulderna år 1995, fem gånger så stor år 2024.

@leosven Men värdet på tillgångarna ökar ju i takt med skulderna. Det är klart att fastighetspriser ökar när kreditgivningen ökar. Det säger ingenting om stabilitet.

Swedish household debt is not too high: Look at solvency and liquidity, not debt to income cepr.org/voxeu/columns/… via @cepr_org The household debt-to-income ratio (the light-blue line) looks less threatening in the bottom figure, when compared to household assets and net wealth

Swedish household debt is not too high: Look at solvency and liquidity, not debt to income Lars E.O. Svensson @leosven @handels_sse ow.ly/GO5N50XqmMF

Swedish household debt is not too high: Look at solvency and liquidity, not debt to income cepr.org/voxeu/columns/… via @cepr_org

New CEPR Discussion Paper - DP19717 Is Swedish Household #Debt Too High? Solvency, Liquidity, and Debt-Financed Overconsumption Lars E.O. Svensson @leosven @handels_sse ow.ly/jIzE50UhnXq #CEPR_MEF #Sweden #EconTwitter

Ekonomistas: Särskilt yttrande till utredningen om Reglering av hushållens skulder SOU 2024:71 ekonomistas.se/2024/11/04/sar…

New paper: Is Swedish Household Debt Too High? larseosvensson.se/2024/11/01/is-…

VoxEU column

Now out in the December issue of American Economic Review: “The Benefits of Homeownership”. We use a quasi-experiment of privatized rental apartments in Stockholm, Sweden, to study how households use homeownership in their economic decisions. 1/7

@pernystrom - Mitt antagande är att dessa nya preferenser ligger kvar än så länge. Framöver får man ta ställning till detta. Det är dock intressant att även utan preferensskift har vi ingen övervärdering utan genomsnittlig värdering. 2/

Nytt Ekonomistas-inlägg: Är verkligen svenska bostadspriser för höga? (Nej, de är undervärderade med ungefär 20 procent) ekonomistas.se/2023/11/27/ar-…

@pernystrom - Mitt antagande är att dessa nya preferenser ligger kvar än så länge. Framöver får man ta ställning till detta. Se figur Det är dock intressant att även utan preferensskift har vi ingen övervärdering utan genomsnittlig värdering. 2/

@pernystrom - 75% är vad jag själv tycker är rimligt. Resultatet är linjärt i antaganden. Om man tror 37,5% hamnar nya blå och röda streck-prickade kurvor mitt mellan heldragna och nuvarande streck-prickade kurvor. 1/