Agneta Gulz

Allvarligt talat @ygeman och @socialdemokrat - ni bör verkligen inte motsätta er en reform av dagens korrupta betygssystem. Även om varenda koncernskola skulle försvinna hade det varit enorma problem med betygssättningen.

@LeseKlara @janegilhagen @Anduril100 JA!!

@janegilhagen @Anduril100 Jepp! Må ha innhold i planen om barna skal lære alt de trenger, klassekampen.no/artikkel/2025-…

Nils August Andresen i Minerva har lest "innholdslisten" for samfunnsfag, som er en slags veiledende pensumliste, som Utdanningsdirektoratet har laget. Det bør flere gjøre. Dette er dommedagsideologi. 1/

Jag tycker den största nackdelen är den negativa påverkan digitala verktyg har på elevers tillfällen att själva göra, bearbeta och tänka kring det de gör - enda vägen till faktiskt eget kunnande. Digitala verktyg - som de smidiga och kraftfulla informationsbearbetningsverktyg de är - gör delar av det viktiga jobbet åt eleverna. Outsourcing av eget bearbetande, övande, tänkande. Men sårbarheten på grund av teknikstrul, teknikbortfall, osv. är ytterligare en nackdel.

Den största nackdelen med digitala verktyg generellt som jag ser det är sårbarheten. Essäprov i svenska hela förmiddagen på storskolan (några hundra elever skriver) och Digiexam har precis skjutit ut en uppdatering som alla datorer nu tuggar och tuggar och tuggar för att få ner.

@PinkSun53484860 Det kan man inte (anpassa bort de negativa effekterna).

@GulzAgneta Så länge man kan anpassa bort digitaliseringens negativa effekter kommer det nog att gå sakta.

I "gymnasieskolan och vuxenutbildningen kan digitala verktyg vara ett kraftfullt stöd för språkutveckling, inkludering och självständigt lärande. Men sedan jag för några år sedan började undervisa på högstadiet har jag blivit allt mer övertygad om att samma arbetssätt inte låter sig implementeras där." "Elever i denna ålder är i dag i hög grad databeroende och mobilberoende. Det kommande mobilförbudet riskerar därför att få begränsad effekt när eleverna samtidigt har ständig tillgång till sina Chromebooks." "För många fyller datorn samma funktion som mobilen: spel, underhållning och en möjlighet att mentalt lämna lektionen utan att lämna klassrummet." "Trots detta vågar få skolor ifrågasätta de personliga datorerna. Rädslan för att förlora elever – och därmed skolpengen – väger ofta tyngre än pedagogiska överväganden." Läsvärt av Anna Fitzgerald. Observera: Att ifrågasätta de personliga datorerna är inte samma sak som att vilja eliminera datorer från skolan. vilarare.se/nyheter/vi-lar…

SKR (och tidigare SKL) har varit mycket starkt drivande i dumdigitaliseringen av svensk skola (inte mitt uttryck, cred till Anders Ynnerman) - lierade med Edtech-industrin. "Motattacken" skulle jag nog säga pågår. Min gissning är att vi kommer se en delning i två riktningar på såväl skolnivå som huvudmannanivå. En del backar digitaliseringen av elevernas lärmiljö, andra gör det inte. Över tid - i alla fall om vi fortsätter utvärdera elevers kunskapsutveckling med PIRLS, PISA, TIMMS och liknande - kommer det dock troligtvis bli allt svårare att "hålla fast" vid höggradigt digitaliserade lärmiljöer.

@GulzAgneta Kommer IT-branschen och andra med egenintresse i frågan att gå till "motattack" snart? SKR verkar ju t.ex. vara förtjusta i elevdatorer m.m.

@SusanSall @ErikFagerlund @JosefinSve44893 🎯

@ErikFagerlund @GulzAgneta @JosefinSve44893 Skandal att Techbolagen -som skär guld på skolan - inte löser säkrare användning. Gy-elever (i just sva) som skriver behöver digitala ordböcker på fler språk och synonymordlista. Men som det är nu måste det strypas eftersom AI (spec.ped rekommenderar) och distraktioner raserar.

Absolut. Det hjälper framförallt när det används kortare pass under en lärares vägledning och överinseende - och när sådant som hindrar lärande (t.ex. generativ AI i de flesta fall) är otillgängligt. - Sen: ju mer någon kan om ett område, ju högre vana att studera och ju högre grad av egendisciplin hen har, ju större nytta kan hen också dra av digitala resurser.

@GulzAgneta Jag jobbar på sfi. Digital teknik kan hjälpa i vissa fall men det stjälper också oerhört mycket när elever som inte har studievana och låg kunskap om hur man lär sig ständigt översätter hela texter och googlar meningar eller låter AI skriva åt dem.

@Mathiasis @ErikFagerlund @JosefinSve44893 Helt enig. Med hemklassrum kan detta fungera mycket väl. Det centrala är just: (i) 'inga datorer på raster eller hem', (ii) läraren bestämmer när datorn ska användas - och användandet har ett syfte.

@GulzAgneta @ErikFagerlund @JosefinSve44893 Mellanstadiet. 1-1 är inget bekymmer så länge man har ordning och reda. Ett låsbart dataskåp i salen där datorerna oftast befinner sig. Där laddas de också. Inga datorer på raster eller hem. Jag använder datorn ganska ofta men alltid med ett klart syfte. Låg annat tror jag!

Hundra procent enig. Analog infrastruktur. Digitala resurser som väl valda inslag. Även på gymnasiet (självklart finns några yrkesprogram där datorer behöver användas i högre grad än på andra program, men de behöver fortfarande inte vara 'default' för varje lektion). En klassuppsättning datorer för varje klassrum på gymnasiet, så som du beskriver det, är ur lärandesynpunkt helt utmärkt. Även för högstadiet kan det vara en lösning. Sen finns också den beprövade lösningen med bokningsbara klassuppsättningar - i synnerhet något att överväga för låg- och mellanstadiet.

Även på gymnasiet kan 1-till-1 vara ett problem. Det senaste halvåret har jag funderat mycket på hur ett teoretiskt gymnasieprogram skulle kunna sluta helt med 1-till-1. Det är dock en komplicerad fråga. Men om vi tillfälligt bortser från risken att bli en ”frånvalsskola”, har jag kommit fram till att den enda lösningen på gymnasiet är att samtliga klassrum har en klassuppsättning datorer. Datorer som inte får lämna klassrummet. Endast läraren kan välja att dela ut datorer när hen anser att de behövs. Princip: •papper är default •dator är verktyg

@dahankzter @FMannerheim Har nog lika svårt som du. Ger mig "säljar-vibbar" och ett intryck av ytlighet; det kan vara orättvist, men det är intrycken jag får.

Jag har svårt att värdera innehållet och tolka avsikten med den här artikeln kan du förklara @GulzAgneta vilarare.se/specialpedagog… ping @FMannerheim

När lärarutbildningar, myndigheter, styrdokument och skolledningar alla under lång tid säger samma sak (och något annat än tidigare) tenderar praktikerna förändras. Tyvärr finns inga systematiska studier och kartläggningar som belägg för förändringen men omfattande samlingar av beskrivningar av en sådan förändring, av rektorer, skolledare, lärare, som verkat i skolan under de senaste 20 åren eller längre.

@GulzAgneta @fredrikarboga Jo, men vi vet alla att praktik inte rakt av följer vad myndigheter säger. Så vitt jag vet finns det inte tydliga belägg för en sådan förändring, just då det saknas data. Det kan naturligtvis fortfarande vara sant men osäkerheten är betydande.

Numera får mina elever begränsad skrivtid på sig att visa vad de kan om något. Förr kunde skrivandet sträcka sig över flera lektioner. Inom ramen för en lektion (50-60 minuter) hinner alla redogöra för bokens motiv och teman med 500 ord. Skrivtid är intressant att laborera med.

@F3Kpilot Hatten av. Otroligt bra! Det bästa med Schleichers svar är att han pekade på PISA och att olika länders olika vägval kommer att "utvärderas" avseende utfallet för elevernas kunskapsutveckling.

I just gave my speech at the ISTP summit organized by OECD and Andreas Schleicher responded. 🙂

@edith_marelli Låter perfekt i mina öron; det ska jag lägga fram som förslag! (För nej, han har inte (ens) läst Utvandrarsviten, jag förstår inte hur han kunnat undvika den med tanke på den miljö han vuxit upp i, men så är det.)

@GulzAgneta Det låter som 2026 års sommarutmaning: du läser Krig och fred och han läser … Utvandrarsviten?

Två klassiker jag fortfarande inte läst (och skäms lite över det): Lolita Krig och fred Vilket är ditt litterära dåliga samvete?

@fredrikarboga Det är inte kört med läroplanen och kursplanerna.

I ljuset av hur dåligt det går med läroplanen är jag inte lika hoppfull längre. Reformerna om skolan hänger ihop. Går det åt fanders med en, är risken stor att alla faller. Tyvärr. Det politiska viljan och kompetensen att göra något åt skolan är sorgligt låg.

– Elever i behov har erbjudits allt annat än särskilt stöd i sitt lärande av kunskaper som att läsa och skriva. Under eran av extra anpassningar har "stödet" snarare handlat om ersättning, reducering och förenkling. vilarare.se/nyheter/gransk…

Det senaste decenniet (ev. längre) har rymt ett flertal storskaliga påbud och styrning via Skolverket. Ett rör differentierad undervisning DU, i Helena Wallbergs tappning, som drivits och lanserats med stor kraft. En mycket stor andel kommuner (hittar inte siffran nu men tror det är en bra bit över hälften) har satsat stort på detta som obligatorisk fortbildning för samtliga lärare. DU innebär att elever i hög grad arbetar med olikartade (”anpassade”) uppgifter, i hög grad på egen hand. Den samlade lärarledda undervisningen för hela klassen har minimalt eller inget utrymme här. En annan mycket vanligt förekommande rekommendation - alt. påbud/direktiv - är att lärare inte får ha taltid mer än max, t.ex. 10 minuter, av en lektion. Den gifter sig väl med att det flesta lärarutbildningar förordar just elevstyrd aktivitet: Synbar och hörbar elevaktivitet – elever talar och rör sig i klassrum – är tecken på lärande. Eleven som inte hörs (t.ex. antecknar och/eller lyssnar på en lärare eller en dialog i klassrummet mellan andra elever och läraren) är tecken på uteblivet lärande. – Det är svårt med tidsangivelser, men undervisning om detta är tveklöst vanligare på lärarutbildningar idag än för några decennier sen. Sammantaget (det finns fler ingredienser än de jag nämnde här) har en förändring ägt rum från stora inslag av lärarledd helklassundervisning, med elevaktivitet inom ramen för detta, till, istället, stora inslag av ”eget självständigt arbete”, där elever ägnar sig åt olika saker, läser olika texter, lyssnar på olika saker, gör olika uppgifter, gör olika saker och ”leder sig själva” – enskild eller i mindre grupper. (Obs, 'olika' står här för att det inte är samma text, innehåll, uppgift, aktivitet alla elever arbetar med. Här ingår alltså inte eget arbete i kortare pass med samma innehåll/uppgifter under en gemensam lektion).

@GulzAgneta @fredrikarboga Var är det välbelagt? Jag kan mycket väl tro att så är fallet men pålitliga tidsserier över tiden som läggs på olika aktiviteter i skolan är svåra att finna.

@FMannerheim Mycket ledsamt besked. Jag har stort förtroende för Joakim Malmberg. Uppfattar honom som sällsamt skicklig på att leda och att mycket hänt i positiv riktning under hans tid som GD.

Skolverkets generaldirektör avgår. vilarare.se/nyheter/skolve…

@LeseKlara @Mathiasis Tusen tack för denna, Klara! Hade inte kommit över den än. Riktigt intressant med undersökandet av hur handskrift stöder utvecklingen av fonologisk omkodningsförmåga.

@GulzAgneta @Mathiasis Oj,det blir gøy! Dere har sikkert systemer for å fange opp nye studier, men tenkte på dere i forskergruppen når jeg kom over denne, link.springer.com/article/10.100…

Ledsen för att vara lite okollegial nu men… Kollegor som i stor utsträckning fokuserar på digitala plattformar ska ni nog vara lite försiktigt skeptiska till. Man kan absolut ha det där som ett komplement i vissa ämnen men det är också det det ska vara.

"Det avgörande är hur de nya läro- och kursplanerna exekuteras. Tyvärr är det mycket, att döma av vad som hittills har kommit ut ur arbetet med de ämnesspecifika instruktionerna, som pekar i fel riktning." vilarare.se/nyheter/gransk…