nyfikensesam

267 posts

nyfikensesam

nyfikensesam

@jensmoser

Katılım Aralık 2010
1.8K Takip Edilen213 Takipçiler
Sabitlenmiş Tweet
nyfikensesam
nyfikensesam@jensmoser·
#maxx #hydrogen Maxx Power Mining; ett spännande kandensiskt case som framförallt är intressant pga naturvätegas och den kommande energibristen i nordamerika. Tänk grön energi/vätgas utan enorma energibehov för att tillverka vätgasen.
Svenska
1
0
2
229
𝐙𝐀𝐑𝐔
𝐙𝐀𝐑𝐔@zaruww·
In 1–2 years, there will be 2 types of traders: Those using AI… and those left behind. Claude is already changing the game. I made a complete guide you won’t find for free anywhere else. Like + Follow + Comment “AI” I’ll DM it.
𝐙𝐀𝐑𝐔 tweet media
English
1.3K
206
1.6K
118.9K
Elias Ruth
Elias Ruth@EliasRuth3·
@mr__quake Varför ska jag bry mig om ett kraftverk är lönsamt eller inte? Jag äger inte ett enda kraftverk. Den vettiga frågan är "producerar de ekologiskt hållbar, innhemsk el som kan tillfredsställa Sveriges behov utan att förstöra vår jord eller binda oss till länder som USA & Saudi?"
Svenska
8
0
3
837
Sunt Förnuft
Sunt Förnuft@mr__quake·
Varsågod! Matematik för vindkraftsmuppar! visste du att ett enda vindkraftverk till havs kostar omkring 30 miljoner euro att bygga? I genomsnitt ger ett modernt vindkraftverk ungefär 35 GWh per år. Med ett marknadspris på drygt 6,5 cent per kilowattimme ger detta en årlig omsättning på cirka 2,5 miljoner euro. Dra bort de årliga driftskostnaderna på 800 000 euro. Då landar man på en nettovinst på 1,7 miljoner euro per år. Det tar alltså omkring 18 år innan investeringen är återbetald. Tyvärr är ett vindkraftverk avskrivet redan efter cirka 15 år... ...och måste då bytas ut. (aktivera undertexter på svenska)
Svenska
50
258
937
31.9K
nyfikensesam
nyfikensesam@jensmoser·
@AIKBiljett 1 ord på norra stå till premiären säljes till ord pris pga orsaker. pinga
Svenska
8
2
1
850
Chris Wasden
Chris Wasden@chriswasden·
@StaffanReveman I love this and just had to add to this. I added an index to show the price change in power for the consumer over the same time frame. The evidence is damning. Prices have gone up more than installed capacity.
Chris Wasden tweet media
English
8
14
72
2.2K
Staffan Reveman
Staffan Reveman@StaffanReveman·
Over the past 25 years, Germany has pursued an energy transition by phasing out nuclear power and expanding solar and wind—at a cost of around €500 billion in subsidies. The result: installed capacity has more than doubled, yet electricity generation has declined. The reason is structural. Reliable, dispatchable power was replaced by weather-dependent sources. The consequences are severe: rising energy costs, falling competitiveness, and growing pressure on energy-intensive industries. The key question remains: How do you run an industrial economy on a system that produces less when it matters most?
Staffan Reveman tweet media
English
302
1.7K
5.1K
582.6K
Ronnie Stoeferle
Ronnie Stoeferle@RonStoeferle·
Just got off a flight and my mind is blown. 🤯 Sat next to a senior engineer who’s worked for some massive energy majors. We got talking, and he basically said everyone is sleeping on "White Hydrogen" (natural hydrogen). He claimed it’s sitting right under our feet, costs pennies compared to Green H2, and the geology is already there. Is this the real deal or just another hype cycle? Who’s deep in this space? 👇 #WhiteHydrogen #EnergyTransition #Investing #CleanTech
English
46
7
143
33.5K
nyfikensesam retweetledi
Jimmy’s Famous Seafood
Jimmy’s Famous Seafood@JimmysSeafood·
It’s once again time for us to come together & participate in The No Meat Challenge! Please be sure to announce it to the world and throw a bumper sticker on for good measure.
Jimmy’s Famous Seafood tweet media
English
5
17
127
19.6K
nyfikensesam
nyfikensesam@jensmoser·
@CarlOskar konsten att fatta sig kort(are) - kan få läsarskaran att öka liksom
Svenska
0
0
0
169
Carl-Oskar Bohlin
Carl-Oskar Bohlin@CarlOskar·
Landet lagom som aldrig fanns. Säg mig vad spotpriset på el är så ska jag berätta för dig vad vi har för väder idag och om en politisk sjuka i det här landet. Det blev inte såhär av en slump även om somliga försöker låtsas som om så vore fallet. Vi har i det här landet en förkärlek för att göra upp med det gamla på ett abrupt sätt i det progressivas namn, även i de fall där kontinuitet har ett egenvärde och där systemen tjänar samhället väl. Vi är tvärt emot vår ofta uttalade självbild inte alls landet lagom, vi är pendelns ändlägen, de stora lappkastens land utan blick för horisont och långsiktiga konsekvenser. Vi har ibland haft en tendens av att vilja göra upp med den rådande ordningen för uppgörandets egen skull, för att det har varit ett starkt sätt att manifestera sin öppenhet för framtiden. Rådande ordning ska rivas oavsett vad den var. I skolan var kunskap plötsligt överflödigt, i den eviga freden var försvar omodernt, och i ett modernt land kunde Sverige med lätthet bli hem åt alla som kände för det trots att vi var ett nästan oemotsvarat välfärds- och tillitssamhälle. El fanns i väggen och hade inget med fysik att göra, bättre då att ideologisera frågan om hur energin framställdes så att samvetet kunde vara förment rent. Om någon frågar mig, vad är argumentet för att kalla sig konservativ skulle man med fördel kunna replikera: Det är insikten om människans bristande förmåga att ta ansvar för komplexa händelsekedjor och egen felbarhet när hon tror sig kunna nå politisk utopi genom att slå sönder det som fungerar. Det finns en latent inneboende aptit för att slå sönder det gamla och bygga nya politiska landmärken. Inget ter sig då så omodernt som beprövad erfarenhet och ackumulerad kunskap. När politiker säger att de har varit naiva så är det en omskrivning för att de inte ens varit i närheten av att se konsekvenserna av sina egna beslut. Många politiker slipper det eftersom systemiska förändringar tar längre tid att maniferstera sig än vad den egna politiska karriären pågår. Eftersom det ligger i sakens natur att framtiden är oförutsägbar presenterar det också ett argument för varför drakoniska förändringar utan konsekvensanalys ofta leder till dikeskörningar. Lägger man ner försvaret har man inget försvar när världen börjar förändras, mönstrar man ut kunskapskraven ur skolan kommer det drabba elever som inte har förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap på andra sätt. Släpper man in mer av Mellanöstern i Sverige, blir Sverige mer som Mellanöstern mer och mindre som Sverige. Tar man bort planerbar elproduktion blir tillgången och priset stokastiskt. Det var inte slumpen, eller varsamheten om det som fungerade väl som nu gjort att vi kan se väderleksprognosen i spotpriserna på elbörsen. Det var en mycket stark politisk strävan av att slå sönder det som en gång fanns och ersätta det med något annat, för sönderslagandets egen skull. “Vad ska in - sol och vind, vad ska väck? Barsebäck!” Det var en besvärjelse mot det gamla och upplevt omoderna som drev en politisk föreställning om hur bra ett elsystem upphängt på vädrets nycker skulle bli. Det var en fundamental oförståelse för att en av de saker som byggt upp efterkrigstidens skenande välståndsresa och ökning av levnadsstandard inte i obetydlig omfattning faktiskt byggde på att vi lyckats skapa energiöverflöd oberoende av just vädrets nycker. Fartygens tidtabeller var inte längre beroende av vädret, kvarnarna inte längre av bäckarnas fluktuationer eller vindens dito och den slutliga triumfen: Ett elsystem som på effektivast tänkbara sätt distribuerade den mest centrala ingrediensen i vår industriella utveckling året runt dygnet runt oavsett väderlek. Men det dög inte. Progression skulle ändå råda. Det moderna söktes i antitesen till det rådande. Det rådande var dock stabilitet och förutsägbarhet. Att återigen bli beroende av vädret för den mest centrala byggstenen i vår samhälleliga och industriella tillväxt var istället framtidens melodi. Processen dit var som ofta vid paradigmskiften först utdragen och otydlig, till dess att det en dag syntes i öppen dager för alla. Det gamla systemet bar det nya systemet på sina axlar fortsätter fortfarande mitigera genomslaget av det nya till denna dag. Men sedan några år har också de nästan oåterkalliga förändringarna av systemet börjat slå igenom och precis som vid alla stora samhällsförändringar så är det medborgarna som bär förändringar, goda som dåliga. Att som villaägare eller industriägare inte ha överblick över en av sina mest centrala kostnadsmassor är inte ett bra recept för utveckling av ett samhälle. För hushållen skapar det oro för den egna ekonomin och för vissa en ny typ av energifattigdom. För näringslivet hämmar det viljan till expansion. I länder där det högsta ekonomiska förädlingsvärdet finns i mycket energiintensiva industrier blir läget snabbt allvarligt. Det brukar heta att det går snabbt att rasera något och tar lång tid att bygga tillbaka. Det sistnämnda är sant, men faktum är att det har tagit mycket lång tid att omvandla det svenska elsystemet från vad det en gång var till vad det nu är. Många allmänna val har passerat under tiden denna utveckling har pågått, men politiker av olika chatteringar fick hållas med den inriktning som tagit oss till dagens punkt utan att det vållat särskilt mycket ramaskri, ända tills konsekvenserna började bli synliga. Vid förra valet kom så en vändpunkt. Valet handlade till stor del om energifrågan. För första gången hade Sverige ett svenskt regeringsunderlag utan kärnkraftsmotståndare ingående i det. Ulf Kristersson hade lyckats med det ingen borgerlig statsminister lyckats med på över 40 år och det var i grevens tid. Ja, det är tråkigt att det tar lång tid att räta till, men det tog också lång tid att hamna här och i det svenska samhället var det få som protesterade innan problemen började synas, 20-30 år efter att kursen lades om. Den stora frågan är nu om den återgång till en energipolitik som svarar mot samhällets faktiska behov ska få fortbestå eller om de senaste fyra åren med så många viktiga beslut och förberedelser ska bli en parentes där arbetet avbryts och förstörs. Det är bland annat vad som avgörs den 13:e september i höst. Och innan någon nu tänker han har inte begripit någonting om den förnybara kraftslagsutvecklingen och tänker sig en föreläsning på ämnet skulle jag vilja undanbe mig och bara tillägga: Ja, jag vet att solkraft är det kraftslag som växer snabbast globalt och har en sjunkande kostnadskurva. Vindkraften ser i allt väsentligt fortfarande ut att sluta som ett offentligt slukhål när allt till slut kommer omkring, låt vara att det finns en affärsmodell för saken på meddellång sikt på en politiskt konstruerad marknad. Solkraft kommer dock i alla hänseenden sannolikt blir en mycket stor del av den framtida energimixen och den framtida utvecklingen med datacenter i rymden kommer bli intressant att följa. Jag tror till skillnad från experterna på Omni inte alls att det är ett omöjligt projekt så som kostnadsutvecklingen ser ut. Att processa data kan man göra var som helst så länge konnektivitet finns och mycket spännande händer just nu på det området. I rymden är solkraften inte heller oplanerbar och om du dessutom kan driva applikationer som direkt och kontinuerligt går på likström är vinsten såklart ännu större. Med allt detta sagt så är Sverige ett land vars energikonsumtion i huvudsak sker i motfas till solinstrålningen på jorden. Jordaxelns lutning är inget ens de bästa politiska intentioner kan rå på. Eller som Svenska kraftnät lakoniskt uttrycker det i sina rapporter “Vid topplasttimmen är det i regel mörkt”. Vi behöver alltså tillgång till el också den del av året vi inte har sol, eller mycket lite sol. Vi måste också förstå att det som nu sker är att marknaden responderar på det system som vi politiker har skapat och det systemet är ett system som kräver mycket mer nät och får mer och mer stabilitetsproblem utan en uppsjö av stödtjänster. Institutionella investerare vill bygga batteriparker, sälja stödtjänster och låta sitt kapital investeras i nytt elnät eftersom kapital responderar på incitamentsttrukturer, och detta är de incitamentsstrukturer som vårt nuvarande system har skapat. Det blir en del av den offentliga ekonomin och således en utveckling svåra att reversera när hela Europa driver denna utveckling. Emellertid bör vi försöka undanröja energipolitiskt självskadebeteende i så stor utsträckning som möjligt. Någon måste betala för för nuvarande utveckling och det finns två alternativ: Skattekollektivet eller avgiftskollektivet. I Sverige betalar huvudsakligen avgiftskollektivet, det vill säga alla som har en elräkning. Det finns inga gratisluncher, el kostar pengar, men idén om att förnybar el är billigare bygger i inte obetydlig omfattning på att kostnaden byter plats på elräkningen. Alla som har en elräkning är dock smärtsamt medveten om att man måste betala hela elräkningen och att det därför egentligen är ganska egalt vilken av posterna som är högst. Tidigare politiker övergav systemperspektivet därför att det passade dem ideologiskt. Systemnyttan av olika kraftslag inte har viktats och värderats av politiker som till varje pris har sökt “ställa om” vår elproduktion i det här landet. Huruvida årets val blir ett val där energifrågan står i centrum kommer i allt väsentligt präglas av hur elräkningarna ser ut under sommaren. Människors minne är bra men ibland kort. Det är dock viktigt att påminna om att om den förändring av energipolitiken som nu har inletts inte får fortsätta råda och få effekt är risken betydande att de politiker, eller deras politiska arvingar, som tog oss hit kommer vända tillbaka till den tidigare rådande inriktningen för Svensk energipolitik. Låt mig också bara på slutet säga något ytterligare om det orwellska förhållningssätt som existerar till naturförstöring bland de som varit mest drivande för omställningen av vår energimix. Mygg silas och kameler sväljs när det kommer till vad som anses vara motiverade ingrepp i naturmiljön. Jag tror att väldigt få, utom dem som bor i det absoluta närområdet, förstår vilka enorma ingrepp moderna vindkraftsparker idag för med sig i naturmiljön. Väginfrastrukturer som får skogsbilvägar vid hyggesavverkningar att framstå som myrstigar. Fundament som till ett modernt stort vindkraftverk kan bestå av 1500 ton betong och runt hundra ton armeringsjärn. För att den som inte till vardags umgås med betong i dessa volymer går det alltså åt 100 betongbilar för att fylla ett fundament. En fullt rimlig avvägning om det hade stått mellan detta alternativ och att inte ha tillgång till elektricitet, men så har ju inte riktigt valet har sett ut. Vi är där vi är och rådande regler gäller givetvis, men var finns eftertanken bland dem som drev på så hårt för detta? Dessa fundament kommer att finnas där för evigt. Det kommer oaktat vad någon kanske tror inte vara möjligt att riva dessa till en kostnad som någon kan försvara. Få markägare kommer ha råd att återställa marken när den tekniska livslängden på vindkraftverken är över. Den dagen kommer dock snarare än vi tror, när verken är rivna och tusentals ton av plastkompositer som inte heller går att återvinna är nedgrävda i någon deponi någonstans. Kärnkraften ålades redan från början att bära kostnaderna för slutförvaret. Någon sådan fondering har inte gjorts för saneringen av vindkraften. Återställandet av marken är som huvudregel avtalad till markägaren. Kanske inget någon drömmer om att ärva i ett skogsskifte. Jag är ganska övertygad om att våra barn och barnbarn kommer klia sig i huvudet och fråga oss på ålderns höst vad vi sysslade med. De oräkneliga och gigantiska betongfundamenten ute i skogen som kommer att vara med oss för evigt (nåja, som längst till nästa istid då de blir grus.) Jag håller det för sannolikt att efterföljande generationer kommer betrakta dem på ungefär samma sätt som vi idag ser på gamla instruktionsfilmer för hur man bäst sänker sina hushållssopor i Stockholms innerskärgård. Det vill säga med häpnad, avsmak och totalt oförstånd. Att vi dessutom hade mage att påstå att vi gjorde allt detta för miljöns skull kommer leda till att ett och annat barnbarn kommer ställa oss mot väggen och upplysa oss om att miljön, det är det vi har runt omkring oss, inte en politisk abstraktion som kan användas som tillhygge för att driva ogenomtänkt politik.
Carl-Oskar Bohlin tweet media
Svenska
331
551
3.7K
288.7K
nyfikensesam
nyfikensesam@jensmoser·
@JohannesKillman avsaknad av positiva triggers i rapporten + ganska lama uttalanden av CEO? alla som hoppades på snabb turnaround gav upp?
Svenska
1
0
1
276
Johanne$ Killman
Johanne$ Killman@JohannesKillman·
Vilka nyheter har jag missat i $PIERCE 🏍️ -6%
Svenska
3
0
9
8.2K
nyfikensesam
nyfikensesam@jensmoser·
@AbbeMatti Blev inte helt imponerad av deras q4-call heller. Vad jag helt saknar diskussion om hur de ska kunna ta andelar i det största MC segmentet, onroad, överlägset större än deras niche offroad, och man har en marknadsandel under 1%. mer relevant än att satsa på mountainbike&skoter!?
Svenska
0
0
1
139
Albin M
Albin M@AbbeMatti·
$PIERCE Helt klart en svag rapport där omsättningen kom in +3% mot mina est på +5,5%. Även EBIT kom in i det lägre spannet där jag räknat med 10-16 milj. Tråkigast va nog guidningen för Q1 på grund av det extremt kalla vädret vi sett i EU under början på året. Vi får se hur
Albin M@AbbeMatti

Nu tagit vinst i $ovzon och tryckt in skiten i $pierce. Detta efter att jag i i ett halvår konstaterat att man är en idiot om man rapportspekar i småbolag just nu. Vad kan gå fel😂 Osäkerheten sprider sig med detsamma när man märkte att det låg en stor dold säljare i orderboken

Svenska
5
0
6
11.6K
nyfikensesam
nyfikensesam@jensmoser·
@AbbeMatti de som är spännande numera att vi ser nedgång på sentiment som du beskriver i dagar/veckor/månad för att sedan truimfas att riktiga käftsmällar på rapporter. intressant tid att försöka börsen
Svenska
0
0
1
52
Albin M
Albin M@AbbeMatti·
@jensmoser Kanske! Men kanske mer troligt att marknaden börjar prisa in att konsumenten inte vaknar 2026? Då kommer inte 90 m i EBIT vara görbart. Kanske 70 är mer sannolikt isf. Samtidigt inte speciellt dyrt även om de bara gör 70. +Nellyeffekten
Svenska
1
0
1
154
Albin M
Albin M@AbbeMatti·
$PIERCE Sa i början på året att Pierce är ett tråkigt men ”relativt” tryggt innehav. Jag såg inte mer potentiell uppsida än 50% på ett år om allt gick åt rätt håll. I gengäld så bedömde jag risken som ganska liten på nedsidan. Tror jag skrev att jag inte direkt såg någon risk för
Svenska
4
0
16
7.5K
Felix Prehn 🐶
Felix Prehn 🐶@felixprehn·
Want the full breakdown outlining the AI meltdown caused by Anthropic, why SaaS companies will feel it first and 7 warning signs before collapse? Just comment "BREAKDOWN" and I'll send it to you. Completely free—no strings attached.
English
255
3
53
90.7K
Felix Prehn 🐶
Felix Prehn 🐶@felixprehn·
Goldman Sachs just revealed their "buy and sell list for software stocks in 2026". They're not sharing this with retail investors—just their biggest institutional clients. But I got my hands on the full list. Here are their winning and losing stocks for this sector:
English
152
100
1.7K
1.2M
nyfikensesam
nyfikensesam@jensmoser·
@tobinsqq tror de kommer stå för en strålande turn-around på 2-4 kvartal. lynchat butiker senaste månaden, brist på storsäljare (tex laddkablar mm) men alltid lika kunniga och hjälpsamma medarbetare. med bättre och mindre sortiment, effektivare lager med mindre kapitalbindning 👍
Svenska
1
0
4
121