Peter Andersson

@Intervenienten1 @KristerThelin Intressant text, här är en från The economist på samma ämne: economist.com/international/…

@KristerThelin Grundat på en engelsk insikt.

Ett engelskt perspektiv på straffmyndighetsålder, nu 10 år förslås här höjas till 14...theguardian.com/commentisfree/…

Bra från kriminologiska institutionen, @Stockholms_univ: ”ett urval av miniföreläsningar och poddavsnitt om kriminologiska ämnen” su.se/enheter/krimin…

@danielclaesson4 @kvartalet Nja - kolla t.ex. in vad Brottsoffermyndigheten finansierar för projekt (har själv skrivit om brottsoffer-perspektivet gällande unga tjejer på sis). Det handlar väl bl.a. om att få ihop alla olika perspektiv (vilket kan vara knepigt för en forskare).

@peeterandersson @kvartalet Tack för svar👍 Min poäng var att forskningen på området tenderar att bortse från alla andra effekter än vad som händer med brottslingarna.

När forskaren säger att ett visst politiskt förslag strider mot vad vi vet om barns utveckling och om kriminalitetens dynamik, tolkas detta ibland som aktivism, skriver Peter Andersson, lektor i socialt arbete. kvartal.se/henrikhojer/ar…

@danielclaesson4 @kvartalet Ksk snarare att det är forskningens uppg att undersöka om en åtgärd ger den trygghet, allmänprevention etc som politiken eftersträvar. Därefter är det politikens uppgift att väga denna kunskap mot andra samhällsvärden. Det var just den rollfördelningen artikeln handlade om.

@kvartalet Det forskningen missar är att hårdare straff inte primärt syftar till att få brottslingar på bättre tankar utan att öka tryggheten (X inlåst) och verka allmänpreventivt. Dessa effekter är vad politiken vill uppnå och det fungerar. Forskningen är tyvärr trångsynt i detta.

Utmärkt om fakta, värderingar och ambivalens – läs:

Skriver i @kvartalet: ”Forskningens etos är därför inte neutralitet i vardaglig mening, utan intellektuell redlighet: att inte låtsas som om fakta kan tala för sig själva, men inte heller förklä värderingar till fakta.” kvartal.se/henrikhojer/ar…

@KristerThelin Nja - gällande stöd för insatserna både i sv och annan kontext är det inte riktigt samma (sbu rekommenderar också samma insatser som sos), det handlar delvis om ekonomin och om som texten pekar på: nationell variation.

@peeterandersson "Snake-oil", alltså. Ungefär som Sluta Skjut....

Jodå, om detta talas det ymnigt och brett men ännu har ingen kommit på hur det skall verkställas i praktiken..."Mycket talar för att tidiga och kunskapsbaserade sociala insatser kan vara bättre framtidsinvesteringar än både polisbudgetar och hårdare straff." dn.se/ledare/viktor-…

@KristerThelin Det är upp till varje kommun att söka implementera rekommendationer, vilket inte alla göra, av olika anledningar, men en orsak är att de ”metoder” som föreslås kommer med stora kostnader genom licensavtal osv. Vilket delvis kan förstås som ett utslag för evidens-begreppet.

@peeterandersson Och i vilka praktiska resultat manifesteras dessa rekommendationer?

”Samtidigt som omställningen till den nya lagen pågår vill regeringen införa reformer som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet, och öka nivån av kontroll och tvång inom socialtjänsten. Det menar vi går emot kärnan i den nya socialtjänstlagen” expressen.se/debatt/debatt-…

Jag har skrivit om mellantvånget bl.a. här: svd.se/a/Jb03d4/ny-tv…

Reformen kommer därför sannolikt ha liten påverkan på den problematik som avsändarna pekar på. Det är märkligt att fokus inte sätts på yngre barn där det förekommer våld, då vi vet att soc arbete gällande insatser är ”tonårsinriktat” & inte riktat mot de yngre barnen.

Mellantvång - debattartikeln har strålkastarljuset på unga i krim & normbrytande beteende. Jag har inte hittat de svenska studier som pekar på att unga i krim med tillhörande fam avböjer insatser, tvärtom tackar ofta dessa familjer ja till insatser. 1/4 expressen.se/debatt/debatt-…

barometern.se/ledare/varden-… Skriver om varför fler bör lyssna på psykiatriprofessorn Christian Rück och varför svaret på mänskligt lidande inte behöver vara terapi eller medicin.

Inför kommande val har Klara Hussénius och jag träffat företrädare för riksdagspartierna och prata socialpolitik. Vår ambition var att belysa en bredd av ämnen snarare än att ge en systematisk jämförelse mellan partiernas ståndpunkter. open.spotify.com/episode/6TelrO…

Sommarlyssning - alla avsnitt med Koll på socialt arbete - från hemtjänsten till gängkriminalitet. @Stockholms_univ su.se/enheter/instit…

@MRefoi @ExpressenDebatt @Expressen Intressant text, tipsar om ett poddsamtal jag och kollega hade som delvis knyter an till ditt resonemang: open.spotify.com/episode/5jXbZb…

Välfärden står för en växande demografisk utmaning: fler äldre, fler kroniskt sjuka som lever längre, men färre i arbetsför ålder. Ändå handlar valrörelsen om nästan allt annat. Vem tar hand om oss när vi inte längre kan ta hand om oss själva?🐝Läs min senaste i Expressen.

Ett ytterligare tips är det poddsamtal jag och Klara Hussénius hade med Myndigheten för delaktighet: NPF & IF i brottsförebyggandet - vad missar vi? open.spotify.com/episode/1lUgYD…

Tipsar samtidig om en text jag skrev ihop med @LoveGrahn om IF och kriminalitet på @kvartalet: kvartal.se/henrikhojer/ar…

Ny rapport från SiS som undersöker villkoren för elever med IF: ”IF är överrepresenterade på SiS. Drygt 6 procent har en fastställd IF-diagnos jämfört med cirka 1,5 procent av Sveriges totala elevpopulation. Ändå saknas forskning på området.” stat-inst.se/press/pressmed… 1/3