Nils Lundgren

@OlafPries @LasseSocker De Sju Samurajerna!

@LasseSocker Sannolikt Kurosawas de sju samurajerna eftersom den sändes varje år i SVT förr. Men den jag själv valt att se flest gånger blir nog Amarcord av Fellini. På bio har jag sett någon film två ggr t ex Taxidriver.

Vilken film har ni sett flest gånger? Jag: Forrest Gump. Gråter floder varje gång. Sett den mer än 40 ggr säkert. Tycker den är intelligent i sin sentimentalitet.

@connectthread Men först kan du väl ta dig tid och försöka sätta dig in i hennes argument och bemöta dem?

Agnes Wold är förvirrad, hon bör stängas av.

@BuschEbba "... även en public service medarbetare" - FRAMFÖRALLT - av en PS medarbetare! Som dessutom är programledare med någon slags journalistbakgrund! Det är en fullständig intellektuellhärdsmälta i flera medier med invektiv, cancelkultur, fultolkningar och drev. Vilket mörker.

Lägger mig inte i sakfrågan. Det är fritt fram att reagera om man vill på Agnes Wold och andras uttalanden. Men att vilja tysta någon med kommentarer som ”Mygga av kärringen” tycker jag är att gå för långt för alla, även en public service medarbetare. Det demokratiska samtalet mår bra av färgstarka röster och försvagas av cancelkultur. Debatten om könsdysfori har länge präglats av en snäv åsiktskorridor. KD anser att juridiskt kön inte bör kunna bytas med ett par blanketter - rätt psykologisk stöd bör kunna ges på plats. Den nya könstillhörighetslagen gör att det inte längre krävs könsdysforidiagnos inför ett juridiskt könsbyte. KD röstade emot det förslaget och vi vill ändra lagen framåt. Fler frågor i svensk politik skulle tjäna på öppen debatt och sunt förnuft.

@ninalarsson Du är inte påläst. Du borde läsa på och be om ursäkt för dina grova påhopp.

Agnes Wolds attacker på utsatta personer är inte värdiga ett öppet och fritt samhälle. Vi behöver mer respekt och kärlek – inte mer hat och hot. Jag är stolt över att vi nu kriminaliserar omvändelseförsök. Psykiskt våld kan aldrig accepteras i någon form. dn.se/kultur/kritik-…

@ChristerSfeir Cancelkulturen är anti-intellektuell och ett hot mot den demokratiska debatten. Medarbetare på SVT/SR måste kunna lyssna, resonera och argumentera, innan de kommer med invektiv och drar ur sladden.

Christopher Garplind visar hur delar av svensk medieklass numera ser yttrandefrihet: som något som gäller rätt människor med rätt åsikter. Att kalla Agnes Wold för ”kärring”, ”psykopat” och kräva att hon ska ”myggas av” är inte civilkurage. Det är auktoritära reflexer i public service-förpackning. Det mest avslöjande är självklarheten: att människor med ”fel” uppfattningar inte ska bemötas utan tystas. Public service ska tåla obekväma röster. Annars blir det inte samhällsdebatt utan ideologiskt personalrum med mikrofoner. aftonbladet.se/nojesbladet/a/…

@gunnarssonhanna Religion är opium; dåligt för hjärnan och folk fastnar i osunda beroendeställningar. Borde receptbeläggas.

Jag vill, precis som Zohran, önska alla som firar Eid al Adha ett fint firande!

Myndigheten för stöd till trossamfund stoppade statsbidragen till Islamiska shiasamfunden efter Säpos varningar om iransk spionverksamhet. Nu betalar en annan myndighet, MUCF, ut 848 000 kronor till samma organisation. kvartal.se/pellezackrisso…

"Majoriteten av skolbiblioteken får anmärkningar när Skolinspektionen granskar hur väl de lever upp till den nya lagen. Orsaken: digitala medier finns inte på plats fysiskt i biblioteken."🤪🤡🤯 Seriös fråga: Vad är det för fel på våra skolmyndigheter? magasink.se/2026/05/uppror…

@Kenan_Habul Om man vill ha hämd och låta den egna befolkningen dö som martyrer kan man sitta i Quwait, organisera en attack med 12.000 raketer avfyrade mot Israel från Gazaremsan och hoppas på att Iran och övriga arabländer ska hjälpa till och ta död på alla judar. Eller vad var planen?

Var är alla galaxhjärnor som brukade kvida "Om Israel vill hade de kunnat jämna Gaza med marken". Nu har de gjort det. Marken är lika platt som era "argument".

@legionmint @Ride_fixer Tanken är ju att det förnuftigaste argumentet för eller mot en simhall förhoppningsvis kommer att vinna i en demokratiskt debatt med upplysta medborgare. Om en liten grupp människor istället väljer att kravalla för att få som de vill så är det inte demokrati, det är mot demokrati

@nils_lundgren @Ride_fixer Om ingen protesterar mot att simhallen ska läggas ned kommer simhallen att läggas ned. Om några protesterar väcker det uppmärksamhet i media och därmed opinion. Plötsligt är det många som protesterar mot att simhallen ska läggas ned. Fler tidningar skriver om det…osv.

Nej, svenska åklagare och domare bryter inte mot mänskliga rättigheter. Vad som däremot bryts är lag och ordning från demonstranternas sida. Det går utmärkt att demonstrera utan att bryta lag. Men det ger väl sannolikt inte samma uppmärksamhet, vilket de är väl medvetna om. aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77…

@IngaOlsson3 @a_gustavsson Betyder det att hon har fel?

@a_gustavsson Agnes Wold har snöat in på en enda fråga. Hon skriver flera inläggom dagen om det.

Upprepade omvändelseförsök förbjuds i Sverige. Ett beslut som får Agnes Wold att rasa. etc.se/inrikes/agnes-…

@Schmidtjnb Men får man inte gå in och kolla?

Jag försökte gå in på Costco med ungarna idag. Har aldrig varit där. Vi blev stoppade av två vakter som frågade om jag var medlem, nej, sa jag och blev utvisad, man får bara handla där om man är medlem. Det gör inget, jag MÅSTE inte hänga där, men håll med om att det är märkligt?

@legionmint @Ride_fixer Hur skapar det opinion? Jag hör inga argument. Jag ser bara ungdomskravaller riktade mot demokratiska representanter i en demokrati. De här kravallar mot representativ demokrati. "Alla har" eller "alla gör" är argument för barn.

@nils_lundgren @Ride_fixer Det väcker opinion och det är viktigt för demokratin att människor öppet får protestera mot orättvisor eller fel som samhället gör. Alls demokratier har demonstrationsfrihet.

@ExliberalSwede Sluta låta svagbegåvade skriva läroplaner.

Sluta tvinga dem med svag teoretisk begåvning att läsa enligt vår teoretiskt inriktade läroplan. Inför yrkesskolor från årskurs 6. Lär ut praktiska yrken och bygg upp elevernas självförtroende istället för att rasera dem och göra dem till lätta byten för de kriminella gängen.

@kortkortarejw Kan det förekomma och tolereras?

”Om jag som lärare är så lätt att påverka till fel betyg i och med en blomsterkvast eller en ask praliner, hur ska jag tänka gällande elever som kallar mig fitta varje dag?”

@samehegyptson Det finns en gräns där kostnaden, baksidan, med att leva i ett fritt samhälle blir för hög för människor, när man inte ser poängen med att behöva tolerera normbrytare om det bidrar till antidemokratiska krafter, splittring, otrygghet. Toleransen mot radikala har en gräns.

I sin artikel i Expressen argumenterar Simon Sorgenfrei för att moskéer, halal, ramadan och sjal inte automatiskt är uttryck för islamism. Det är en viktig och nödvändig distinktion. Ett öppet samhälle måste kunna skilja mellan muslimska individer, religiös tro och islamistisk politisk mobilisering. När islam och islamism blandas ihop misstänkliggörs vanliga muslimer samtidigt som islamisternas egen berättelse stärks – idén att islam och islamism är samma sak. Samtidigt innebär religionsfrihet inte att religiösa normer och organisationer blir immuna mot kritik. Ett öppet samhälle måste kunna skydda muslimska individer från kollektivt misstänkliggörande och samtidigt granska idéer, organisationer och normsystem med samma kritiska blick som andra maktstrukturer granskas. Men Sorgenfrei stannar också för tidigt. Problemet i dagens debatt är nämligen inte bara att vissa röster likställer islam och islamism. Problemet är också att delar av svensk islamologi länge har haft svårt att analysera hur religiösa miljöer samtidigt kan fungera som bärare av social normering, organisatorisk mobilisering och politiska idéer. Här börjar den verkliga metodfrågan. Under lång tid har svensk forskning om islam främst fokuserat på identitet, representation och muslimska minoritetserfarenheter. Dessa perspektiv är viktiga. Men frågor om politisk islam, transnationella nätverk och religiösa organisationers samhällsambitioner har ofta behandlats med betydligt större försiktighet. Resultatet blir att man främst definierar vad islamism inte är – men mer sällan analyserar hur islamism faktiskt fungerar organisatoriskt, socialt och idépolitiskt. Den avgörande frågan är därför inte bara om ett fenomen formellt kan definieras som islamism, utan vilken social och politisk funktion religiösa praktiker, symboler och organisationer får i konkreta sammanhang. Det innebär inte att varje moské är islamistisk eller att varje kvinna med sjal är bärare av ett politiskt projekt. Men det innebär heller inte att religiösa uttryck och institutioner automatiskt är analytiskt neutrala. Samma symbol kan i ett sammanhang vara uttryck för personlig fromhet och i ett annat fungera som social normering eller gruppmarkör. En moské kan vara en plats för bön och gemenskap, men också en miljö där idéer om könsroller, auktoritet och samhällsordning reproduceras. Därför räcker det inte att fråga om något är ”islamism” eller inte. Vi måste också fråga vilken funktion olika praktiker och organisationer får i praktiken. Jag berörde detta redan i min forskning om Muslimska brödraskapets idévärld och nätverk i Sverige. Ett återkommande problem var att religiöst språk ofta analyserades som enbart religiöst språk, trots att samma begrepp samtidigt kunde bära organisatoriska och politiska ambitioner. Denna metodologiska försiktighet återkommer också i delar av svensk islamologi. Det är talande att svensk forskning efter flera decennier fortfarande är försiktig med att analysera Muslimska brödraskapets organisatoriska närvaro i Sverige, trots att ledande islamiska företrädare själva i olika sammanhang vittnat om kopplingar till rörelsen och att begreppet ikhwan – brödraskapet – länge använts om delar av dessa miljöer. Sorgenfrei har rätt i att svepande generaliseringar och krav på förbud inte är en konstruktiv väg framåt. Men samtidigt finns ett annat problem: i ivern att normalisera allt som har med islam att göra blir det ofta svårt att identifiera och diskutera antidemokratiska element inom vissa muslimska miljöer och organisationer. Det handlar inte bara om våldsbejakande extremism. Även lagliga och etablerade miljöer kan reproducera normsystem där individens frihet underordnas grupp, religiös auktoritet eller kollektiv identitet. Därför räcker det inte att enbart fråga om en organisation tar avstånd från våld. Vi måste också kunna diskutera synen på exempelvis avfällighet, könsroller, yttrandefrihet och individens rätt att lämna religiösa miljöer utan social bestraffning.

@margotwallstrom @owenil @MagnusCarlbring Varför debatterar man inte och granskar biståndsektorn på samma sätt som försvaret? Det borde finnas journalister som är inlästa dedikerade till området och liksom ett "Folk och Försvar i Sälen" ett "Folk och Bistånd" där projekt, organisationer och pengar presenteras.

@owenil @MagnusCarlbring Och varför får det ALDRIG ifrågasättas hur mycket pengar som spenderas på militariseringen…? ”Vad väljer du ? Fyra fregatter eller värdig äldreomsorg?”

Moderaterna har alltid velat begränsa biståndet, men det fanns en tid i ett inte allt för avlägset förlutet när även de fann denna typ av dikotomi vulgär.

@PatrikKronqvist Orimligt att boende i A-läge ska sponsras av folk i B-läge.

Så skyddas hyresgästadeln på Södermalm